! Jag lyckades t.o.m få ut lite lunchmat med mig dit! Det var lite omständigt, men det lyckades till slut.
Kanske man skulle börja sjunga på teckenspråk? Då märks det ju inte om man inte klarar de höga tonerna! Så här:
. Det var härligt att få komma ut. Det var min ex-svägerska Biggan (gift med mina barns farbror )som förbarmade sig över mig och tog ut mig för luftning. Hon bjöd på fika i Torneå och en tur på ICA Maxi. Det var lite jobbigt för mina armar att gå så mycket med kryckor men gav bra träning!
!Har fått en utmaning av Sussi.
Först reglerna:
1. Vilken mat äter du ofta?
Något snabblagat (men jag försöker variera mig)
2. När du är på kalas, är du den person som sitter eller du hjälper till att duka av?
Hjälper gärna till om jag får.
3. Var sitter du helst när du bloggar?
Vid datorn.
4. Köper du ofta Triss?
Nej.
5. Vilket land eller stad har varit din bästa semester?
Campoamor, Spanien.
6. Vilken Tv-kanal tittar du på mest?
Det är nog mest 4, 5, 4+ och 4fakta.
Skickar vidare till Johan, Fia, Catharina och Anna.
.
. Allt känns bara blä, blä och blä! Jaha! Så var fredagen här. ..precis likadant som måndag, tisdag, onsdag och torsdag. När man befinner sig i detta enbenta och inlåsta tillstånd så är variationerna på dagarna inte speciellt stora. Jag känner mig inlåst eftersom jag inte kan ta mig ut ur lägenheten på egen hand. På egen hand slipper jag nästan hela vägen ner till porten. När jag går i trappan så är det säkrast att jag går med en krycka i en hand och den andra handen på trappräcket men....4-5 trappsteg innan trappan tar slut tar nämligen trappräcket slut. Vilket innebär att jag plötsligt behöver en krycka till! Och var skulle jag då trolla fram den ifrån? Kanske jag skulle försöka få med den i bakfickan
?
Nej, det är nog lika bra att jag stannar hemma tills jag är så säker på kryckor att jag kan hoppa upp och ner i trappan utan att tappa balansen. Och även om jag nu hade lyckats ta mig ner på egen hand, vad skulle jag göra sen? Jag orkar inte gå runt på stan med kryckor och jag kan inte köra bil. Cykla går ju inte heller ! Nej, det är lika bra att stanna hemma. Jag kan ju gå ut på balkongen och ta lite frisk luft.
I förrgår fick jag ett sms 
som gav mig ett gott skratt. Det var från en kille som hade vaknat med ett rejält morgonstånd och undrade om jag ville att han skulle mäta honom åt mig (varför talar killar om sina könsorgan som om det vore en person?) Nu var det så att det var från en person som jag inte känner till en person som inte var jag så sms:et var alltså felsänt! (Pinsamt, va!) Artig som jag är svarade jag honom att Ja, det var ju trevligt men att han nog hade skickat till fel person. Han svarade och bad om ursäkt och jag svarade att det inte gjorde någonting för jag hade ju fått mig ett gott skratt! (Jag hade faktiskt lust att fråga hur lång han blev)
Nä, som sagt så händer det inte så mycket i mitt liv just nu. Nu ska jag gå och umgås med TVn.
!Jag överlevde operationen och har nu kommit hem. Jag fick åka hem samma dag som operationen men jag åkte till min syster i Nikkala och fick vara där tills igår. Tack och lov att jag har min storasyster! Hade hon inte tagit hand om mig så hade jag haft det tufft första dagarna. Hon och hennes familj har skämt bort mig riktigt och hjälpt mig med allt möjligt.
Men nu är jag alltså hemma i min lägenhet. Min dotter hjälper mig så gott hon hinner men skolan har ju börjat idag och hon har sina förpliktelser i stallet så jag försöker klara mig på egen hand. Det är inte det lättaste när man bara får använda en fot! Självklart stöter man dessutom i den onda foten hela tiden!
Det är lite svårt att sysselsätta sig i den här situtationen. Tur att det finns TV och dvd-spelare i alla fall! Min systerson lånade mig en hög med filmer som jag har börjat beta av idag. Jag har lånat en hel del böcker också men jag tror inte att det räcker hela sjukskrivningen (4 veckor).
Jag vill tacka er alla som hört av sig i samband med operationen! Det är skönt att veta att jag har vänner
Nu måste jag lägga mig i soffan och hålla koll på vad som händer på TVn.
Vi hörs!
Jag går och bär på en domedagskänsla. Jag tror att min sista stund börjar närma sig.
Jag ska operaras i foten på fredag, om jag nu inte bangar ur eller blir förkyld eller blir påkörd eller.... nåt. Jag har lidit av Hallux Valgus (snedvriden stortåled) sen jag var mycket ung. Första gången jag sökte läkare för detta så var jag tolv (12!) år. Jag hade fruktansvärd värk och när jag var i 18-19 årsåldern så fick jag tid för operation men vid den tidpunkten så hade jag börjat dansa jazzdans och den träningen innebar att värken minskade så mycket att jag tackade nej till operation. Jag hade inte tänkt låta operare fötterna nå mer i detta livet men en läkare (en neurolog) som skulle kolla mina reflexer under fötterna förfasade sig över mina fötter och remitterade mig till en ortoped som genast sa att "Självklart ska dina fötter opereras! När vill du göra det och vilken fot ska vi ta först?" "Tidigast sensommaren och höger", sa jag och så blev det tydligen
.
Jag ska sövas så jag är lite orolig att jag inte vaknar upp nå mer. "Varför det?" säger alla. "Varför inte" säger jag. Nån gång kan väl sånt också hända och varför inte den här gången?
Nåväl, jag har funderat över min sista vilja och sånt och kommit fram till att mina barn får själv bestämma. De två sakerna som jag vill att dom kommer ihåg det är att mina organ får doneras och att jag ska kremeras (efter min död givetvis). Vart sen askan hamnar får mina barn bestämma.
Sen har jag inte så mycket ägodelar så det blir förhoppningsvis inte nåt tjafs. Man får väl lägga dem i tre lika värda högar och sen lotta.
Dör jag nu så kan jag väl säga att jag är rätt så nöjd med hur mitt liv blev. Visst finns det saker jag ångrar, men mest ångrar jag det jag inte gjorde.
Nej, nu slutar jag med dessa funderingar och går och hänger tvätt.
PS: Håll tummarna för mig på fredag.
. Kanske inte riktigt så, men nästan. Vi var ordentligt genomkokta iaf. Men vi hade jätteroligt! Jag gör gärna om det.! Alltså....jag har stått bakom kameran, Inte framför! 
.. Det var bandets första spelning och det gick jättebra! Kolla deras myspace-sida och lyssna på deras låtar:
(Bäst I Rasen valp)! Vi var mäkta stolta!
, men nu är det gjort!
! Man behöver m.a.o.inte tanka lika ofta. Tyvärr började bilen rycka på vägen hem så jag fick åka tillbaka till bilfirman i Luleå igår där de fick byta trottelgivaren (Jaha! Ja just den brukar ju jävlas). Jag fick en ny CD-spelare också då den gamla inte gav tillbaka skivorna man stoppat i den.
