Jag lider av bil-ångest. Ska göra ett försök att bli av med min Santa Fe imorgon och jag gillar verkligen den bilen men den är lite överdrivet stor och drar lite för mycket bensin. Dessutom behöver jag inte en fyrhjulsdriven bil i stan. Det är ganska märkligt att det finns dessa city-jeepar överhuvutaget! Var i städerna är framkomligehten sådan att man måste ha en jeep för att komma fram?
Hur som helst så kommer jag att sakna min Santa Fe. Den har varit så himla bra när alla mina barn har varit med i bilen. De har inte behövt slåss för att de sitter för nära och trycker mot varann. Pojkarna ryms hur fint som helst trots deras långa ben. Nu åker de så sällan bil med mig så det är lika att jag byter till en mindre bil.
Nu ska jag försöka sluta att grubbla över bilen och gå och lägga mig. Godnatt!
Igår besökte jag Twin city festivalen i Torneå. Boppers uppträdde men jag var mest intresserad av ett finsk band som heter Poets of The Fall. Jag såg dem första gången live förra sommaren på Tornio Festivali där en massa kända svenska och finska uppträdde. Bl.a Backyards Babies, Timo Räisänen, Blindside, Lovex, Sturm und Drang m.m. Men nu var de som sagt Twin City festivalen som jag och min kusin Katarina besökte. Vi återupplevde lite gamla minnen ifrån den gamla goda tiden när vi besökte Torneås nöjesliv varje helg (nästan). Vi t.o.m. liftade tillbaks till Haparanda med ett gäng killar i 18-årsåldern (måste då i alla fall chauffören åtminstone ha varit för han körde ju bil!). När jag hoppade in i bilen och stängde dörren så sa en av killarna "Äntligen en tjej som vet hur man stänger en bildörr!"! Jag trodde han var sarkastisk så jag frågade försiktigt om jag hade gjort nåt fel. "Nej, alla andra tjejer har smält igen dörren så hårt att fönstret nästan har gått sönder". Denna unga kille som knappt hade skägg kallade mig, Åsa 45 bast för TJEJ! Det här lever jag länge på!! Sen krämade de på med volymen i bilstereon så att de kroppsdelar på oss som inte är så fasta i konsistensen längre ännu vibrerade när vi klev fram till bardisken på Anders Bar & Kök (eller vad fan det där stället heter nu igen).
Sussi uttryckte i sin blogg sin saknad efter Caféer och restauranger nära havet här. Man blir ju hemmablind men när jag tänkte efter så...Hon har ju rätt! Varför använder vi inte närheten till havet bättre? Den norrbottniska andan är lite av "Int´går det! Vi försökte en gång men det gick int´" till nästan allting! Vad man än försöker föreslå så "Int´går det...". Det är nog en av anledningarna till att det finns så lite café och restauranger nära havet, för "Int´går det" ju.
Kanske nåt som vi i Dramix skulle kunna göra en föreställning av? Den skulle kunna heta INT GÅR DET! Men det kanske "int´går"... Eller så är det nån som har försökt redan men det gick int´....
Varför är jag så korkad så att jag inte begriper att man ska gå och lägga sig i tid när man jobbar? Nej då, jag sitter uppe till närmare ett, försöker släpa mig ur sängen kl 6, lyckas med det halv 7, duschar, äter frukost, bäddar sängen. cyklar till jobbet (ja, jag klär mig ju innan givetvis), somnar i tjänsten strax före 10 sittandes vid datorn! Fy tusan, alltså! Varje morgon tänker jag att "Ikväll går jag och lägger mig tidigt". Jo Tjena! Samma procedur nästa kväll. Ni ser ju! Jag sitter här och klockan är snart midnatt! Jag blir såå trött på mig själv....
Idag har Linnea varit och övningskört med mig. Det gick riktigt bra! Jag behövde inte klamra mig fast vid dörren och jag slet inte loss handbromsen. Det är väl bra betyg!
"Till helgen får vi sol!" Blaha! Jag tror inte det blir nån mer sol överhuvudtaget. Meteorologerna verkar ju bara gissa! 5-dygns prognoserna har ju inte hållit en enda gång. Nej, regnet det fortsätter vräka ner. Igår regnade det så hårt och länge så jag började funder om det inte var syndafloden som var på gång och ingen båt i sikte. Kanske man skulle ta in ekan till stan och ställa den på parkeringen utifall att?
Här kommer en låt om regn med Amanda Marshall som jag faktiskt brukade sjunga och spela på gitarr förr (då jag ännu spelade gitarr). Tyvärr är ljudet lite dåligt:
Imorgon är det slut på friheten (semestern alltså) och jag måste infinna mig på jobbet! Nå, det hinner väl bara gå 2-3 dagar så känns det som om semestern aldrig har varit! Jag tror att jag ska försöka ta ut en vecka till lite senare.
Det är ju inte klokt! Jag och Sussi på bild på Kissasylum! Kolla : http://www.kissasylum.com/ Gå in på News Archive, välj July 2008, scrolla ner till 16 Juli. Bilden har hämtats från Sussis blogg.
Det blev lite punka på tillvaron efter teatern. Det har varit fullt upp under en längre tid. Och så plötsligt......ingenting! Ja, nå nu ljög jag lite. Vi hade ett litet uppträdande igår kväll på Seskarö IFs 40-års jubileum. Vi tänkte sjunga bara först men så kände vi att vi ville spex lite, så då gjorde vi det! Sussi och jag gjorde två fulla fotbollssupportrar som hade lite uppvärmning med festdeltagarna. Vi hade fingergympa och skrek lite hejarramsor med dem.
Jag hade glömt kameran men jag hittade en bild på Fias blogg som jag "lånar":
Efter att vi blev utkörda av en vakt (Elisa) så kom Erika och sjöng "Beautiful" och Anna-Lena tolkade till svenska och finska. Sen hade Anna-Lena en liten betraktelse över orienterarlivet, vi hade en improviserad debatt och avslutade allt med en sång som Erika hade kastat ihop en text till.
Men nu är jag snart alltså inne på sista semesterveckan! Idag har min dotter och hennes pojkvän åkt till Stockholm för att gå på Iron Maiden-konserten på onsdag. Jag är grön av avund! Jag hade också velat gå på nån konsert i sommar! Jag har inte varit någonstans i sommar! Jag har inte ens varit ut på sjön än! Jag som ääälskar att vara på sjön! Nej, jag måste ut på sjön någon gång under denna vecka!
Men jag måste försöka få till målandet på stugan först.
Nu har vi haft våra tre föreställningar och det gick SKITBRA!! Torsdag och fredag så var det lite mindre publik (antalsmässigt alltså, inte att de var mindre till växten) men de som hade kommit för att se oss var mycket nöjda, sa de! På lördag var det fullt. Och vilket drag det blev! Det var så roligt att stå på scen så vi ville inte gå av! Vi kände oss mycket uppskattade av publiken! Applåderna ville inte ta slut och vi fick dra "Detroit Rockcity" en extra gång. Det var härligt! Detta trots att jag fick ryggskott när jag lyfte en låda på dagen. Men tack vare smärtstillande tabletter, gel och whiskey så kunde jag genomföra föreställningen utan problem. Nu är jag dock tvungen att hålla mig i stillhet, men det går väl över snart (hoppas jag)!
Nu känns det lite tomt när allt är över. Som Sussi sa så har vi ju sovit, ätit och skitit denna story nu i 9-10 månader så det är ju klart att man känner saknad efter rollfigurerna Jessica, Eva, Cattis, Yvonne och Clarissa. Vi har ju trivts väldigt bra med dem! Hoppas vi får möjlighet att träffa dem igen!
Elisa som "Jessica blir Anna-Lena som friserad av Sofia "Cattis"
Jag och Sussi som "Eva Erika som "Yvonne" och Clarissa"
En annan händelse som inte alls var rolig och som jag var med om på fredagen var Violas (min farbrors frus) begravning. Det är så hemskt att se min farbror ta det så hårt. Jag är så orolig för hans hälsa nu.
Hjälp!! Idag har vi premiär! Genrepet igår gick alldeles för bra....Det är inte bra att det går såå bra. Och jag råkade ju givetvis sätta en klänning felväg när jag hade ett snabbt klädbyte. Men jag lät den vara felväg (man är väl vidskeplig) och spelade en låång scen med blixtåset fram och plats för pattarna på ryggen! Vad gör man inte för konsten? Sångerna gick inte så värst bra. Jag glömde texter o.s.v.
Ikväll har vi genrep på I´m gonna marry Vinnie Vincent". Det känns som om jag har miljontals saker att försöka komma ihåg! Dels så är det grejer som ska packas med till föreställningen men mest är det repliker och sångtexter som inte riktigt sitter. Ska bara äta fruktost nu så ska jag sen sätta mig och läsa mauset och försöka få allt på plats. Jag får väl använda våld, om inte annat! En hammare kanske inte skulle vara så dumt? Så jag kan banka in allt i huvudet!
Gammalt skrock (som jag kommer ihåg från min tid med jazzdansen) är att det ska gå dåligt på genrepet, för det betyder tur. Ett annat gammalt skrock var ju att om man råkar sätta på sig kläderna fel väg eller avigt innan föreställningen så fick man inte vända de rätt, för det betyder otur! Nej, då är det bara att genomföra föreställningen! Hur man nu än har kläderna på sig!
Igår hade vi besök av en reporter på NSD som skulle göra ett reportage om oss. Hoppas det kommer in i tidningen innan föreställningarna är genomförda, för det skulle vara bra med lite reklam!